365 dagar sedan
Ja så var den då här årsdagen när jag fick höra DU HAR CANCER. Orden som förändrade mycket i mitt liv.
Idag är det väldigt svårt att fatta, jag jobbar ju på som vanligt. Det enda som bekräftar att jag är behandlad för prostatacancer är ett 15cm långt ärr från naveln och nedåt, och att jag inte har någon sädesvätska vid utlösning.
Nu har jag bloggat och kommenterat allt som har med prostatacancer att göra i ett halvår, jag tycker att det är väldigt tyst i ämnet. Vi gubbar är kanske inte så bra på att prata känslor, för mej är det en del i bearbetningen av mitt trauma(som det är att få sådana besked).
Tyvärr är det väl så att alla problem mellan naveln och knäna är känsligt att prata om. Där ska det vara så mycket macho. Det är synd för det är säkert anledningen till att vi inte har någon allmän screening av prostatan.
Det som jag har förstått av mitt skrivande är att jag dragit en vinstlott som gick ur det hela utan fysiska biverkningar(så är det tyvärr inte för alla). Men metalt har det satt sina spår, det är väl inte av ondo för jag brinner för att hjälpa andra, nu är jag ju inte urolog så jag får nöja mig med att vara samtalspartner och dela med mig av mina erfarenheter. Alla är välkommna att ta kontakt det går att nå mig på mejl, facebook eller bloggen här. Självklart sprider jag inte ut några uppgifter eller historier om andra utan samtycke.
Det brukar vara jobbiga dagar sådana här. Men när jag skriver det här sitter jag på tåget på väg till jobbet och är skittrött, det kommer nog ikväll när jag är hemma och slappnar av. Då blir det nog en hel del tårar det brukar det bli när jag tänker på vilken tur jag haft(än så länge). Det är inte fel att gråta det är en säkerhetsventil när det känns jobbigt. Och det är jobbigt att leva med cancer, men kommer man i tid finns det botande behandling att få.
Vill ni veta så ta ett PSA vi har alla den möjligheten ingen läkare har rätt att neka till det.
Hoppas ni alla gubbar får en bra dag
Håkan
Idag är det väldigt svårt att fatta, jag jobbar ju på som vanligt. Det enda som bekräftar att jag är behandlad för prostatacancer är ett 15cm långt ärr från naveln och nedåt, och att jag inte har någon sädesvätska vid utlösning.
Nu har jag bloggat och kommenterat allt som har med prostatacancer att göra i ett halvår, jag tycker att det är väldigt tyst i ämnet. Vi gubbar är kanske inte så bra på att prata känslor, för mej är det en del i bearbetningen av mitt trauma(som det är att få sådana besked).
Tyvärr är det väl så att alla problem mellan naveln och knäna är känsligt att prata om. Där ska det vara så mycket macho. Det är synd för det är säkert anledningen till att vi inte har någon allmän screening av prostatan.
Det som jag har förstått av mitt skrivande är att jag dragit en vinstlott som gick ur det hela utan fysiska biverkningar(så är det tyvärr inte för alla). Men metalt har det satt sina spår, det är väl inte av ondo för jag brinner för att hjälpa andra, nu är jag ju inte urolog så jag får nöja mig med att vara samtalspartner och dela med mig av mina erfarenheter. Alla är välkommna att ta kontakt det går att nå mig på mejl, facebook eller bloggen här. Självklart sprider jag inte ut några uppgifter eller historier om andra utan samtycke.
Det brukar vara jobbiga dagar sådana här. Men när jag skriver det här sitter jag på tåget på väg till jobbet och är skittrött, det kommer nog ikväll när jag är hemma och slappnar av. Då blir det nog en hel del tårar det brukar det bli när jag tänker på vilken tur jag haft(än så länge). Det är inte fel att gråta det är en säkerhetsventil när det känns jobbigt. Och det är jobbigt att leva med cancer, men kommer man i tid finns det botande behandling att få.
Vill ni veta så ta ett PSA vi har alla den möjligheten ingen läkare har rätt att neka till det.
Hoppas ni alla gubbar får en bra dag
Håkan
Kommentarer
Trackback
