hakanflorin.blogg.se

Då var bössa nr 12 inlämnad på banken. Fick resultat idag 1671:- så nu är det totalt 17465:-

Det kom mycket pengar i lördags många hade läst reportaget i Nya Wermlands tidningen på fredagen. Det var en alldeles fantastisk dag. Den lever jag länge på.

Fick lite mothugg på en insändare jag skrivit i Aftonbladets inkorg en dam vars far fått besked att han hade förhöjda psavärden och därför enligt dotttern haft en ständig oro att drabbas av cancer i 26år, vilket han aldrig fick han dog för att hjärtat inte orkade längre 87 år gammal. Så hon tyckte inte att vi skulle ha en allmän kontroll.

Jag bemötte henne idag för jag hävdar fortfarande att utan ett psa prov hade det inte gått bra för mig. Jag är befinitivt inte ensam om den åsikten, så jag känner mig trygg i mina uttalanden. Sen får en del svåra biverkningar och en del går helt skadeslösa ur det som jag. Hela spectrat imellan finns representerat.

Det går framåt för oss gubbar som vill att alla ska veta om problemet prostatacancer. Vi syns och hörs mer och mer, det är insändare eller reportage nästan varje vecka. Och forskarna jobbar hårt.

Känner att det är pågång, vi kommer att lyckas.

Ha en fin kväll

I dag fick jag in en artikel i NWT det blev nr 6. Det betyder så mycket med publicitet inte för min egen skull utan för kampen mot prostatacancer. Det är fler och fler som skriver insändare och artiklar, jättebra gubbar. Om vi fortsätter så här kommer utvecklingen att gå framåt. Det måste den göra.

Det ringde en för mig okänd man från Göteborg för en stund sedan som läst artikeln på nätet. En utflyttad värmläning, sådant gör mig jätteglad och stärker mig i mitt arbete.

Såg på facebook att någon fått in en artikel i Expressen idag, måste köpa tidningen när jag kommer till karlstad.

Rubriken på min artikel sa allt. "Psa räddade mitt liv"

Så glöm inte att kolla er det är viktigt.

Ha en fin kväll

Det har varit en intensiv vecka, synnerligt mot slutet, tidnings intervju på torsdag. Sen jagade jag rätten att få använda symbolen Det Blå Bandet. Har fått en sponsor till att göra min bil som en informations sida.

Sen var riksförbundet dutiga har synts i riks media med vårat problem, både tidningar,radio och TV. Det är något stort på gång. Och inte minst Stockholm Open. Tack IF för ert engagemang 

Igår fick jag resultatet från Bössa nr 11 det var 1847:- Tack alla givare. Så nu är det totalt 15794:- (om banken räknat rätt den här gången) Så jag har inga fritidsproblem. Men vi behöver bli fler, så kom igen nu gubbar prata om problemet kan ju alla.

Ta Psa kan alla också göra, ha koll på er Gubbar det är viktigt

Ha en bra dag

Nu var intervjun med NWT av klarad troligtvis publiserad nästa veckan. Fick ut på stan till soltorget där jag varit mest och blev fotad som den värsta modell. Sen hem och ett samtal med Maria om att vara cancerpatient. Jag var helt öppen inför henne med käslor och hur man måste träna för att komma tillbaka. Jag har ju haft det väldigt lätt som fått alla fysiska funktioner på plats. Men visst har jag tränat, knip övat 2-3 ggr / dag för att kunna hålla tätt och onanerat för att genomblödningen i svällkropparna i penis ska hållas igång. Följt alla råd som jag fick av min urologsköterska.

Så fysiskt är det inga problem. Den mentala biten är mer komplex. Jag kan inte godta att det är slumpen som avgör om vi gubbar ska komma i tid för en botande behandling eller inte. Här måste det till en förändring. Det har nästan blivit som en mani att gå ut bland folk och sprida budskapet om Sveriges vanligaste o farligaste cancer.

Sen har jag blivit fruktansvärt lättrörd, bara en tanke passerar genom huvudet så kan jag börja gråta. Jag berättade för reportern om mitt möte med Rune som kom och bodde hos mig en helg, och när vi skildes sa att vi var vänner för livet. Då kommer tårarna direkt men det är inget jag skäms för, utan snarare ser som en tillgång.

Men att få ordning på den här problematiken är ett jätte projekt, men det måste gå.

Det som ska lösas är att alla gubbar vågar gå ut och berätta att de har fått cancer. Först då kommer de som håller i plånboken att lyssna(våra landstingspolitier)

Få företagsledarna att sponsra fonden våran dom är ju ofta gubbar så det är otroligt att det inte redan sker.

Sist men inte minst få cancerfonden att satsa lika hårt på alla cancerformer som de gör med bröstcancer. Släppa all prestige. Det här är för viktigt för att hålla på så.

Ha det bra och ha koll på prostatan det är livsviktigt

 

 

Vilken lycka,lättnad man känner när min kontaktsjuksköterska säger psa var mindre än 0,05. Det har jag lärt mig betyder att det är så lågt att det inte går att mäta. Men de dagarna före beskedet är så mentalt jobbiga. Det var många tårar på söndagen, man blir så fantastiskt lättrörd som cancerpatient i alla fall jag. Fick en bra natt sov riktigt bra, och kände mig stark på måndagen när jag skulle  till jobbet. Men det räckte att öppna facebook och läsa om alla som håller tummar och tänker på dej ( och jag vet att de menar det, de flesta är på samma bana) så blir det ögonsköljning igen. Jag behöver inte köpa linsvätska till månadslinserna det är en fördel.

Det gick inte att föra ett samtal med henne, gråten bara kom hela tiden. Men jag tror hon förstog en av mina funderingar, hur nära var jag att det skulle vara försent, med som det verkar en botande behandling. Det var ju en tumör T3 som gått utan för körteln och inte en T2 som de trodde inför operationen. Det tänker jag mycket på jag kanske aldrig får ett svar. Det är en fråga en annan är varför fick jag cancer??? Det får jag nog aldrig veta men man undrar ju.

Men nu är jag ju en frisk cancerpatient i minst 6 månader till. Det gäller det att ägna åt KAMPEN MOT PROSTATACANCER. Denna skitsjukdom som inte ger några symtiom medans den är botbar, och drabbar så många.

Jag ger inte upp kampen även om det känns trögt ibland. I går fick jag kontakt med en reporter på NWT som vill göra en intervju med mig nu på torsdag. Hon vill skriva om hur det är att leva som cancerpatient. Det blir artikel nr 6 i papperstidningar och ett 10-tal insändare har publicerats + 2 radiointervjuer, nu börjar folk veta vem jag är och vad jag vill. Det gör att även politiker lyssnar det är bra. Men politiska beslut tar så lång tid, men man får aldrig ge sig.

Kom nu ut ur garderoberna och slåss gubbar. Vi har rätt till en allmän kontroll. Till dess får ni begära ert PSA PROV själva. GÖR DET, DET RÄDDAR LIV.

I dag är det många tankar i huvudet. I morgon kl 15.00 får jag svar på psa efter 1,5år, det är mycket som behöver ändras det här är en sådan sak. Det är 14 dagar sen jag lämnade blodet jag skulle vilja ha snabbare svar. När man är cancerpatient får man så bråttom, man vill ha svar. Är jag sjuk eller frisk????

Får jag svaret psa omätbart, vilket jag tror och hoppas, så är det bara att gå vidare. Och vänta på nästa koll.

Jag har ju inget emot att de har koll på mig, det är ju det jag vill att de ska ha på alla. Men väntan på svar är JOBBIG.

Får man ett besked att psa börjat stiga är det kamp emot cancern igen som gäller. Jag tänker då inte ge upp.

Kampen mot myndigheter att vi ska ha en allmän kontroll ger jag heller inte upp.

Det är sakta på väg åt rätt håll. Det pågår ett utbyte av erfarenheter på forumet på sidan http://www.prostatacancer.nu  och även på facebook är det en del aktivitet. För mig är det livsviktigt att få uttrycka mej i tal och skrift. Det är min mentala ventil.

Cancern har inte bara varit negativ för mej, det har givit mig ett engagemang i kampem mot prostatacancer. Har fått många nya vänner allt från Överkalix till Ystad.  Riktiga vänner som förstår för de har gjort resan själva. Men inget fall är det andra likt, jag har väl så här långt klart mig väldigt bra. Det är jag tacksam för och betalar tillbaka med att offra min fritid till KAMPEN MOT PROSTATACANCER.

Nu har jag fått ut lite tankar det är bra.

Ta nu hand om er och har ni inte kollat så gör det.

 

 

Nu sitter man på tåget på väg hem till en ledig helg. Ser fram emot att se lite tennis från stockholm open, inte för att det är mitt stora intresse, utan för att försäkringsbolaget IF sponsrar oss med 200.- för varje serveess.

Det är nog den största uppmärksamhet prostatacancer fått. FANTASTISKT KUL vi behöver synas hoppas fler företag uppmärksammar Sveriges vanligaste och farligaste cancer.

Sen ska man väl hinna med lite bastubad och samla in lite pengar till fonden, någon måste ju göra jobbet.

Facebook gruppen " vi som tycker att det blåa laget är lika viktigt som det rosa" är det ganska bra fart i nu men det rymms fler. Välkomna.

Och som vanligt har ni inte koll på prostatan TA ETT PSA.

I går var jag på Sunne marknad med Kjell-Owe och en del andra från Proliv Wermlandia. Det blev en mycket givande dag sålde alla blåbandet pins vi hade med 115 st + lotter och samlade in lite pengar i bössan.

Fick många bra samtal och fick sprida budskapet. Det var väldigt mycket folk.

Sen var jag tvungen att åka till Charlottenberg på kvällen. På perongen satt det en som jag tyckte var bekant, men jag var inte säker. Men han kom fram och hälsade det var han som höll i kniven när jag blev av med cancern.Vilken kille, jag känner en så fantastisk tacksamhet till honom. Hur tackar man en som räddat livet på en. Jag gjorde det tackade honom men det känns som att det inte räcker. En så fantastiskt duktig yrkesman, kunna skära så bra, dels ta bort en T3 tumör och ändå rädda nerver så att allt fungerar.

Jag förstår att jag har haft en fantastisk tur, så här långt. Träffade en distriktläkare som utan argumentation tog psa prov, och sen en av de bästa urologer som finns.

Att få stanna på jorden av en slump, det är det som driver mig i KAMPEN MOT PROSTATACANCER. Så får det inte vara. Alla måste bli erbjudna att ta ett PSA-prov.

Blir ni inte erbjudna så kräv ett, det får ingen distriktsläkare neka er. Så är det, står i socialstyrelsens riktlinjer.

Forskningen går framåt och det är bra. Vill ni vara mer uppdaterade så lägg till mig som vän på Facebook, där lägger jag upp alla länkar jag hittar. Det kommer intressant läsning flera gånger i veckan.

Slut för i dag

Sköt om er där ute